Paroles: Siebenburgen. Ungentum Pharelis.

Nar jag kyrkan lamnar
Har mitt sinne redan glomt
Prastens visa ord
Tycks vara nagot som jag dromt

Genom nattens skuggor
Flyger jag mot kullar bla
Hogt pa bergets topp
Ser jag den Onde ensam sta

I bolmortsrus genom nattens timma
Ty en ed ar svuren
Over djupa skogar
Av vinden ar jag buren

Hans kropp ar kall och fjallig
Och han tar mig i sin famn
Ni kallar honom Djavulen
Men han har manga namn

Med kluven tunga viskar han
Om guld som skall bli mitt
I gengald svingar jag det svard
Som han i elden smitt